Ont i ryggen: vad som hjälper enligt vården

Vilka typer av ryggsmärta finns det?

Den vanligaste är ont i ländryggen, längst ner i ryggen, som kallas lumbago. Den börjar ofta som en svag värk som ökar och blir värre när du lyfter eller belastar ryggen. Ett ryggskott kommer i stället plötsligt med en låsning, och strålar smärtan ner i ett ben kallas det lumbago-ischias.

• Lumbago är det vi brukar kalla vanligt ryggont. Ryggmusklerna känns ofta trötta.
• Ryggskott kommer plötsligt, ofta när du lyfter eller vrider dig, med kramp i ryggmusklerna.
• Ischias är en irritation i ischiasnerven som strålar ner i benet, ibland ända till foten.
• Ont i bröstryggen, mellan skulderbladen, kommer oftast från muskler och skelett.

Starka, tryckande smärtor som ett band runt bröstet, som strålar ut i armen och ökar vid ansträngning, kan komma från hjärtat eller lungorna. Då ska du snabbt ha en bedömning. Källa: 1177 Vårdguiden, Ont i ryggen.

Varför får man ont i ryggen?

Smärta i ländryggen kommer troligen oftast från diskarna och facettlederna, som kan bli slitna eller inflammerade med åren. Den kan också komma från muskler och ledband, till exempel hos den som sitter mycket. När det gör ont spänns musklerna runt omkring, och den krampen kan göra att det gör ännu mer ont.

Vissa arbetsställningar ökar risken: lång tid på skakande eller vibrerande underlag, stillasittande och monotona ställningar, böjda och vridna lyft och tunga lyft. Men ryggont är vanligt i alla åldrar, även hos den som inte har ett tungt jobb. Åldersförändringar syns ofta på röntgen utan att ge besvär, och tvärtom. Ovanligare orsaker är diskbråck, benskörhet, spinal stenos, reumatiska sjukdomar och infektioner.

Vad kan du göra själv när du har ont i ryggen?

Fortsätt leva som vanligt, även om det gör ont. Det är 1177:s viktigaste råd vid tillfälliga ryggbesvär. Gå promenader och träna rygg- och magmuskler hemma så länge övningarna inte gör mer ont. Simning fungerar ofta bra, särskilt ryggsim. Ligger du och vilar mer än vanligt tar besvären längre tid att gå över.

• Undvik att lyfta och bära tungt. Måste du lyfta: håll bördan nära kroppen, böj på benen och vrid inte ryggen i sidled.
• Receptfria värktabletter i en till två veckor kan hjälpa dig att sova och röra dig ordentligt.
• Vila gärna med en kudde under svanken och benen upplagda på en pall.
• Ha stöd för svanken när du sitter, till exempel en ihoprullad handduk eller kudde, och undvik låga soffor och stolar.
• Står och går du mycket på hårt underlag är sulor med svikt bra. Sitter du mycket kan ett höj- och sänkbart bord göra skillnad.

Hjälper värmekudde eller ryggstöd?

Inte enligt forskningen. 1177 skriver att det inte finns några tydliga bevis för att massage, akupunktur, TENS, korsett, kyla eller värme hjälper vid tillfällig ryggvärk. Det betyder inte att de är skadliga. Många tycker att värme känns skön mot spända muskler, men den ska aldrig bli ett skäl att röra sig mindre.

Vill du ha värme finns alternativen i värmekuddar bäst i test. En elektrisk kudde med automatisk avstängning behöver du inte komma ihåg att stänga av.

Samma sak gäller ett ryggstöd: det ersätter inte rörelse och träning. Den som ändå vill ha ett tunt stöd runt ländryggen under dagen kan jämföra modellerna i ryggstöd för ländryggen.

Vilken behandling finns om det inte går över?

En fysioterapeut, kiropraktor eller naprapat kan undersöka dig och ge manuell behandling, men den viktigaste delen är ett träningsprogram anpassat för dig. En läkare kan ge råd om receptbelagda läkemedel. Har du haft ont i mer än tre månader kan du ha rätt till multimodal smärtbehandling, där flera yrkesgrupper arbetar tillsammans.

KBT kan hjälpa dig att hantera tankar och oro kring smärtan och våga röra dig. Operation blir aktuell för ett fåtal, till exempel vid diskbråck med ischias som inte går tillbaka efter några månader, eller vid långvarig smärta från diskar som har sjunkit ihop.

När ska du söka vård?

Kontakta en vårdcentral om ryggvärken inte har försvunnit inom två till tre veckor, särskilt om du är över 55 år. Sök vård direkt på en vårdcentral eller jouröppen mottagning om du har ont i ryggen och samtidigt något av symtomen nedan, enligt 1177. Är det stängt går du till en akutmottagning.

• Du känner inte när du är kissnödig, eller kissar på dig.
• Du har domningar eller nedsatt känsel kring ändtarmen eller könsorganen.
• Du har domningar, stickningar eller svaghet i båda benen.
• Du har fått ont efter en olycka eller ett fall.
• Du har smärta i bröstkorg och mage.
• Du har feber eller känner dig ordentligt sjuk.

Ring 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning.

Vanliga frågor

Hur länge brukar ont i ryggen sitta i?

För det mesta går värken över av sig själv. Kontakta en vårdcentral om den inte har försvunnit inom två till tre veckor, särskilt om du är över 55 år, enligt 1177 Vårdguiden.

Är det bättre att sitta, stå eller ligga när ryggen värker?

Det brukar vara bättre att stå eller ligga än att sitta, enligt 1177 Vårdguiden. Undvik låga soffor och stolar, och ha gärna stöd för svanken när du sitter.

Behöver man röntga ryggen?

Oftast inte. Röntgen ger sällan tydliga svar vid ryggbesvär som går över på några veckor. Den kan behövas om besvären tyder på allvarlig sjukdom eller finns kvar länge, skriver 1177 Vårdguiden.

Hur går man upp ur sängen med ont i ryggen?

Rulla först över på sidan, sväng benen över sängkanten och skjut ifrån med händerna för att komma upp, råder 1177 Vårdguiden.